Köpa konst på nätet

Dagens föredragshållare i min Rotary-klubb var Gunilla Burman, som berättade om sin verksamhet Shop in Lapland.

Företaget är ett av Visit Luleås medlemsföretag. De har en mycket spännande affärsidé som innebär att konst och hantverk tillgängliggörs via försäljning på internet.

De har ett antal kreatörer kopplade till företaget, alla med mycket hög kvalité. Alla har dessutom sin bas i Norrbotten.

I vinter har Shop in Lapland även öppnat ett galleri i Gammelstads Kyrkstad, vilket jag tror är en helt rätt plats för det utbudet. De hyr lokal av Luleå Kommun; den sk Gamla Brandstationen, vid Rutviksparkeringen.

Gunilla hade med sig ett antal produkter för visning, allt från lovikkavantar till tavlor och tomtar.

Det var en hel del uppskattande kommentarer och frågor om verksamheten

Nu håller jag tummarna för att Gunilla och Kurt får ett bra verksamhetsår 2009!

Se deras webb på http://www.shopinlapland.com/

Partnerträff Luleå Convention Bureau

Idag på morgonen inledde vi med ett sk partnermöte för alla partners i vårt utvecklingsprojekt Luleå Convention Bureau. I projektet arbetar vi för att lobba och mäkla större möten till Luleå.

Ett mycket bra och positivt möte.
Vi träffades på helt suveränt mysiga Ebbenjarka, en pärla i Luleås utbud. Martin & Tina berättade om projektet, verksamheten, aktuella aktiviteter, bokade och potentiella möten i Luleå.

Det är otroliga siffror och statistik som presenteras av genererade möten.
Visste ni t ex att de möten som Luleå CVB på något sätt varit inblandad i, har genererat följande ekonomiska effekter i Luleå hittills 2008:
Omsättning: 31.900.000:-
Skatteeffekt: 5.020.000:-

För bokningarna hittills 2009 ser effekterna ut så här:
Omsättning: 25.600.000:-
Skatteeffekt: 4.200.000:-
Fler möten är på ingående 2009 och framförallt 2010.

För näringslivet är det ett välkommet tillskott i ekonmin, resurser som kan användas till att utveckla och marknadsföra verksamheterna ytterligare.
För oss Luleå-bor är skatteeffekterna mycket välkomna till den kommunala ekonomin, resurser som kan användas till vård och omsorg, men även till utveckling.

Vi fick dessutom utomordentligt trevliga företagspresentationer av tre partners:
Luleå Lokaltrafik. Visste ni att LLT har Sveriges bästa lokaltrafik, sett till nöjda kunder?
Luleå Golfklubb. Visste ni att man kan hyra hela banan om man vill? Och att Luleås golfklubb har klara konkurrensfördelar gentemot våra grannkommuners vad gäller en extra 9-hålsbana?
Scandic Hotell. Visste ni att Scandic var den första hotellkedjan som började med målmedveten miljösatsning? Idag har de uppnått flera av sina miljömål och arbetar vidare mot nya.

Luleå är den ledande destinationen i Norrbotten för just detta segment- mötesindustrin, med det utbud av möteslokaler, boende, kringaktiviteter och upplevelser året om.
Mer information om Luleå Convention Bureau på:
http://www.luleacvb.se/

Att vara stolt eller oförskämd

Att vara stolt över sin ort man kommer ifrån eller verkar för är viktigt. Stolta ambassadörer är bland de viktigaste verktygen för att marknadsföra och sälja in en stad eller region.
Det har varit och är en hel del debatter kring stolthet, vilka städer som har stolta invånare, vilka som inte har det, hur man visar det eller inte visar det.
För mig är stolthet något som finns inom mig som individ. Och jag är en JÄTTESTOLT Luleåbo. Men, hur mäts det? Och VEM värderar min stolthet, om den är stor eller liten, om den är bra eller dålig, rätt eller fel?
Jag tycker inte att stoltheten varken ska mätas eller värderas av andra, det är upp till oss alla att känna det vi känner för en ort, vårt arbete, vår familj eller vad det än må vara.

Någonting som inte alls är stolthet är när det passerat över till självgodhet, oförskämdhet eller att rent av att FÖRHÄVA sig och ibland tom på andras bekostnad.
För mig är det så långt från stolthet man kan komma.
Tyvärr upplever jag det ofta, alltför ofta. Människor som av någon anledning blir rent oförskämda i sin iver att påtala sin orts förträfflighet.
Det hände så sent som idag.

Min mycket kloka och goda väninna brukar säga: Att de som är trygga i sin kunskap och kompetens sällan behöver snacka särskilt högt.
Klokt.

Miljö & klimat i skidspåret

Ikväll blev det dags för säsongens premiärtur i skidspåret.

Snön har vräkt ned hela dagen, det var uppspårat med sköna, mjuka spår.

Det blev tid att tänka och reflektera över ett ämne som jag ägnat en del tid åt denna vecka: miljö och klimat. Det kommer att vara viktig en del i den strategiplan som vi nu ägnar tid åt att ta fram för perioden 2010-2015.

Klimatförändringarna kan utgöra både ett hot och en möjlighet för besöksnäringen, beroende på hur vi väljer att förhålla oss till det. Av de många undersökningar och rapporter som gjorts om frågan så vet vi att framtidens resenärer kommer att ställa krav på klimatsmarta lösningar även för sina resor och upplevelser. Människor i de allt hetare storstäderna kommer att efterfråga svala, rena och inte folktrånga miljöer. Vilket vi ju besitter i vår region.

Men, hur hanterar vi en ev kortare vintersäsong? Transportlösningar? Gröna möten?

När jag satte mig i bilen var det nyheter på radion och inslag om att den traditionella glödlampan ska förbjudas och ersättas av lågenergilampor. Helt rätt, om det är det som krävs för att vi ska ändra vårt beteende. Och varför använda produkter som kräver mer energi när det finns andra som inte gör det? Ibland blir lagstiftning nödvändig.

Väl hemma hann jag se på Rapport. Även där var inslag om klimatförändringarna: en framstående professor inom området (Stern) hade räknat ut kostnaden för de allt högre utsläppen av växthusgaserna. Svindlande summor. DÅ reagerade världens olika politiker och började agera.

Det påminner om när jag bodde i Schweiz och pluggade tyska, då läste jag en rapport som en professor i Bern tagit fram om hur mycket varje tinad centimeter av glaciärerna kostade i form av snöfattiga dalar och minskade intäkter från besöksnäringen.

Det ska bli riktig intressant att ytterligare få grotta ned mig i de här frågorna. De ligger mig personligen mycket varmt om hjärtat.

Gamla byggnader får nya liv

Idag gjorde vi det årliga och efterlängtade besöket på Hägnans Julmarknad.

Vi "hängde på låset" kl 12.00 när de öppnade och det var det inte bara vi som gjorde. Folk i mängder som strosade runt bland stånd, åkte häst och släde, fikade och umgicks.

Efter ett första "inscanningsvarv" baxade vi oss in på Café Fägnan och fick oss varsin stol. Kön ringlade sig lång till fikat och kassan, men det var det värt för deras enormt goda laxmackor, de är grymma. Vi slog oss fram för en påtår, det var med blandade känslor som jag trängdes; lätt irriterad så klart, men samtidigt så himla glad att så många hittat till marknaden, förhoppningsvis har marknadsföringskampanjerna gett lite resultat.

Och tom tomten tittade in i caféet.

Vi hörde blandade språk i folkmängderna, så en hel del utländska besökare fanns på plats. Och vi kan ju nästan inte visa upp Luleå på ett bättre sätt vintertid än med denna fantastiskt härliga och gammaldagsa julmarknaden.

En annan sak som slog mig när vi travade vidare runt i Kyrkstaden var de många gamla byggnaderna som tidigare i princip stått tomma och som nu fått nya liv.

På Hamngatan har butiken Alkaveka öppnat i vinter. Konstnärerna Nord har verksamhet, inte bara på sommaren, utan nu även på vintern i "gulröda huset" längst ned på Hamngatan.

I gamla brandstationen på Rutviksparkeringen har nu Shop in Lappland flyttat in. Och i Kaptenslöjtnantsbostället har Elin Sundström & co etablerat Kulturgården. Hjortgården har flyttat in på Sandåkersvägen. Tänk vad mycket det gör för ett område. Husen har fått nya liv, entreprenörerna driver verksamheter med kreativitet och inspiration och dessutom blir det näringslivsutveckling som genererar sysselsättning och skatteintäkter till kommunen. Helt optimalt med andra ord!

Vi var mer än nöjda med dagen, i påsarna hade vi fikabröd, stenungsbakat tunnbröd, dörrkrans och små presenter.

Framtiden

Att sia om hur framtiden kommer att bli är både lockande och samtidigt lite skrämmande. Med trendanalyser kan vi redan nu förbereda oss på hur människor kommer att agera, vilka behov man ev kommer att ha i framtiden. Genom att ligga i framkant kan besöksnäringen hela tiden utvecklas vidare och tillfredsställa människors behov av resor och upplevelser.
Vi behöver ju egentligen bara gå till oss själva för att se hur saker och ting har förändrats under några år, att vi söker andra typer av upplevelser och framför allt att vi reser på ett helt annat sätt.

Igårkväll var jag på ett seminarium om Framtidens trender. Föresläsare var Annchatrin Lundkvist, Arctic Trend. Hon berättade om trenderna som kommer vara gällande för sommaren 2010, vilket ju inte är alltför långt bort.
Annchatrin poängterade under föreläsningen om Luleås unika läge, utbud och möjligheter till utveckling.

Några ledord vi fick med oss:
clouds
foulded volume origani
memories
bad taste
painted emotions
sketched essentials
100 % design
creative craft fashon made by hand
collage
mapping
Enjoy

Mer om Arctic Trend hittar du på http://www.arctictrend.se/

Hur slår lågkonjunkturen mot besöksnäringen?

Idag har vi haft samrådsmöte inom LNAB.
En av frågorna på dagordningen var hur de olika branscherna/branschråden upplever situationen med konjunkturnedgång och finanskriser.
Det var varierade signaler, men många meddelade att det är mycket kännbart för olika branscher.
Detta gäller även besöksnäringen. Vi har ännu inte fått in några alarmerande signaler, men vi vet också att just besöksnäringen är en av de näringar som snabbt märker av både hög-och lågkonjunkturer eftersom näringen ofta säljer in service och tjänster till övrigt näringsliv.
Än så länge håller vi jämna steg beläggningsmässigt på Luleås hotell jämfört med 2007, som i sig var ett riktigt toppår. Men, vi kommer säkert att märka av en nedgång under 2009.

Utvecklingsarbetet med kongresser är intressant i detta perspektiv, de är sällan konjunkturkänsliga utan genomförs oftast oavsett ekonomiskt läge. Det är därför ett stadigt ben som Luleå står på.

Jag anser att det är just när det blåser som hårdast som man ska ge sig ut på havet, inte segla in in viken och lägga ankar. Fast det många gånger hade känts betydligt behagligare.
Jag tycker också att det just därför är helt rätt att vi nu satsar på bl a internationellt direktflyg, då står vi redo när en högkonjunktur kommer. För att den kommer, det vet vi ju. Bara inte riktigt när.